Den femte lärdomen

2010-06-02 @ 11:09:14
Ungdomarna uppskattar vuxnas närvaro

När jag skulle ut på praktik så tänkte jag först att jag måste vara rolig och häftig för att eleverna skulle gilla mig. Min tanke var att hänga nere i kapprummet för att lära känna ungdomarna och visa mig från min coola sida. Det blev inte riktigt så. Jag kände att det var viktigare att sitta i lärarrummet för att kunna suga ur så mycket som möjligt av lärarna. Eleverna träffade jag bara på lektionerna men de gillade mig ändå. Jag var inte så framåt och pratade inte så mycket med varje enskild elev. Men jag märkte snabbt att alla elever uppskattade en vuxens närvaro.

Jag kunde se att om man satte sig ner enskilt med någon elev så sken denne upp. Först kanske det bara var skolan som diskuterades men efter ett tag kunde eleven börja prata om sin fritid och sina kompisar. Man märkte att de uppskattade när man tog sig tid och bara lyssnade och inte hela tiden tjatade om att de var tvungna att plugga.

Jag minns speciellt en tjej. Jag tog med mig henne till ett eget rum eftersom hon var väldigt omotiverad och ville inte jobba. Vi pratade skrattade och pluggade. Efter lektionens slut så gick hon upp till sin lärare och berättade stolt att hon hade pluggat mycket idag och att det gick lätt. När hon skulle gå vände hon sig till mig och sa: Kan vi inte sitta sådär efter lovet också? Det betydde nog väldigt mycket för henne att jag enskilt tog hand om henne och uppmuntrade att hon visst kunde och att hon egentligen klarade det där själv, jag behövde bara pusha henne lite.

Jag förstår att det finns för lite lärare för att man ska kunna ta med sig eleverna och sitta en och en med alla. Men jag tror verkligen att de uppskattar en vuxens närvaro. De blir så glada när man ställer frågor om deras fritid och vad de tycker om. Att vara lärare handlar inte bara om att lära ut saker, det är så mycket mer!

Den fjärde lärdomen

2010-06-01 @ 22:24:29
Det är viktigt att veta sina rättigheter och skylldigheter som lärare

I början av den här terminen så hade vi en föreläsning om en lärares rättigheter och skylldigheter, en föreläsning som var otroligt intressant. Det är klart att jag visste att det finns mycket saker som en lärare inte får göra mot sina elever men efter att vi hade haft den där föreläsningen så blev jag rädd för att bli lärare. Allt verkade så skrämmande, det verkade som att allt var förbjudet för en lärare samtidigt som en elev får göra i princip vad som helst mot sin lärare. Det som skrämde mig mest var när föreläsaren inte kunde svara på vissa frågor utan hennes svar var då att det ännu inte hade varit något sådant fallt så det fanns ingen dom inom det området. Man vet alltså först när det kommer en dom vad man får och inte får göra. Som sagt så blev jag rädd.

Men när jag sedan kom ut på praktiken så insåg jag att det kanske inte var så allvarligt som det lät under föreläsningen. Jag hade tänkt att man lättare skulle tappa tålamodet på eleverna men jag vet inte om jag har haft tur att träffa på snälla elever eller om ungdomar i allmänhet faktiskt är så här snälla. Jag pratade med en lärare om detta och hon sa att mycket handlar om sunt förnuft när man kommer ut som lärare. Visst kan jag hålla med om det men jag är väldigt glad att jag är väldigt glad för föreläsningen vi hade och boken Juridik för pedagoger skriven av Erdis Mare. Det känns skönt att ha sina rättigheter sittande i ryggmärgen när man kanske hamnar i en situation som känns väldigt svår. Det känns också bra ha boken så jag själv kan studera mig fram till ett svar och kanske fräscha upp kunskaperna.

Självklart hoppas man att man inte kommer behöva hamna i så svåra situationer men det är väl samma sak som för läkare. De hoppas väl inte på att folk ska bli så svårt skadade för att de ska kunna få visa vad de kan men om det skulle hända så vet de hur de ska göra. Ja jag vet inte riktigt hur den där liknelsen fungerade men ni kanske förstod lite mer vad jag menar.