portfolioemmapersson

Jag vill inleda med att skriva att jag inte har läst någon annans inlägg innan om det skulle vara så att jag skriver lika som någon annan eftersom många redan har lagt ut sina texter.

Jag blir frustrerad när jag läser om hållbar utveckling. Jag läser i WWFs text lärande på hållbar väg att denna formulering finns i grundskolans kursplan: ”Skolan skall med sin undervisning i hem- och konsumentkunskap sträva efter att eleven utvecklar förståelse och ett bestående intresse för hur handlingar i hushållet samspelar med hälsa, ekonomi och miljö såväl lokalt som globalt.” Jag har inget minne av att vi någonsin diskuterade miljö, hälsa eller ekonomi när jag gick i grundskolan. Jag kan även erkänna att jag inte hade en aning om vad hållbar utveckling var innan vi började läsa om det här.

Där tycker jag att jag ser ett problem. Det kan vara så att jag är ett UFO som inte alls hänger med i samhället eller så kan det vara så att jag är en normal 22 åring som inte har koll på dessa saker. Jag frågade runt lite bland mina vänner och de flesta hade ingen aning om vad hållbar utveckling handlade om. Om jag ska vara ärlig så är det inte helt klart för mig även fast jag har läst och hört om det nu.

Jag förstår att jag kan göra någonting, jag förstår att jag kan åka mindre bil, källsortera, köpa ekologisk mat o.s.v. Men vad gör det i praktiken för skillnad? Jag inser att jag är väldigt omodern som inte sorterar mina sopor, där vet jag att jag kan göra bättre och jag vet att det har med hållbar utveckling att göra. Men hur får vi sådana som mig och andra vanliga människor att faktiskt ta steget att göra det? Problemet ligger i att det måste bli coolt att vilja hjälpa till. Det handlar inte bara om soporna, det handlar om allt i vårt samhälle. Det handlar om att ta ansvar för att vi äger jorden tillsammans. Det låter fint men hur gör vi det.

I WWFs text står det att det är viktigt att arbeta med visioner. Jag instämmer. Får man en vision eller en dröm om hur något ska vara så vill man uppnå det. Jag hörde en gång någon som sa step back in to your dream, när man inte längre vet varför man gör saker så gå tillbaka till drömmen du hade från början. Kanske svaret ligger i att varje enskild person ska drömma om hur världen ska se ut. Det kanske är stort att drömma om hela världen, men att faktiskt drömma om hur mitt kvarter ska se ut kanske kan hjälpa. Jag vet inte, jag har inga svar bara massa frågor.

Detta känns för stort för att ta in, jag känner mig inte som ett kugghjul i symbios med andra kugghjul. Jag snurrar ensam och vad har man då för nytta av ett kugghjul?

Det kan vara så att jag är ett UFO men det kan även vara så att jag är en normal 22 åring.

Referenser

WWF lärande på hållbar väg

Claesson, Anders. Föreläsning, Hållbar utveckling. Utmaningar för framtiden. Högskolan Dalarna. 2009-10-09

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag försöker verkligen att intressera mig för allt vi läser om, men det går inte. Jag måste vidga mina vyer! Detta kändes inte som något som tilltalade mig, jag läser, blir lite upprörd men när jag har pluggat färdigt för dagen så glömmer jag vad jag har läst. Det är såna som mig som gör att det inte går framåt med tanken om hållbar utveckling. Jag tycker det är bra att vissa engagerar sig i det men att det inte är något för mig. Kom inte och inkräkta på mitt liv. Jag har mitt liv som jag trivs med. Nä usch jag är trött och på dåligt humör, jag tar hand om miljön en annan dag..

Nu har vi startat ett nytt avsnitt i skolan som handlar om genus och kön. Har suttit på första föreläsningen idag och känner att detta kommer bli intressant. Känner också att jag inte bryr mig så mycket som många andra gör och blir inte speciellt upprörd över hur det ser ut i vårt samhälle. Jag är inte så värst intresserad av att ta reda på varför det ser ut som det gör, jag tycker mer att det är bra att konstatera ATT det ser ut på ett visst sätt och sedan jobba därifrån.
Dagens föreläsning var mer en introduktion till avsnittet och förvirrade mer än vad det redde ut. Det som redde ut mest och förklarade bäst var genomgången av skillnaden mellan genus och kön. En kort beskrivning kan vara: kön=socialt, genus= biologiskt.

Stina Jeffner inledde med en berättelse som hennes vännina berättat. Vänninan jobbar som idrottslärare och hade kommit in på sin lektion där hon upptäckte något som hon sett många gånger förr. Nämligen att pojkarna sprang omkring och lekte med bollar medan tjejer satt på bänkarna och väntade på att lektionen skulle börja. Detta gjorde henne upprörd. Detta gjorde inte mig upprörd.

Jag tyckte det var intressant att det är så och kunde känna igen det från min egen skoltid. Jag har inte reflekterat över det tidigare men gjorde det nu och fann att jag inte alls tyckte att det var upprörande. Hon frågade sig vad man kunde göra åt det? Jag frågade mig om man måste göra något åt det? Vad spelar det för roll att det ser ut på detta sätt? Är jag för dåligt insatt i detta för att förstå att jag borde bli upprörd? Kan det inte få se ut på det här sättet? Är det meningen att killar och tjejer ska bli likadana?

Ja som ni ser så har jag många frågor och hoppas kunna få svar på några under vägens gång. Är väldigt nyfiken på vad jag kan lära mig i detta ämne och jag ändrar gärna min åsikt om jag upptäcker något som gör att jag kan ändra mig. Jag vet inte alls det rätta men jag är nyfiken på att se vad detta kan göra med mina tankar..

oj nu har jag verkligen glömt bort detta och det är inte bra. Det här arbetet går inte så bra men men det är bara att ta nya tag nu då. Vi har i alla fall fördjupat oss i skolans hsitoria. Här följer en text som jag skrivit.

Skolans historia

Nu ska jag försöka reflektera lite över det jag har lärt mig genom vår kurslitteratur och våra föreläsningar. Det första jag vill börja med är något som Göran Morén sa i sin föreläsning. Nämligen att ordet skolan betyder fritid på grekiska. Vilket jag inte tror många förknippar det med nu för tiden. Men när skolan startade så var det lyx att få gå till skolan, man var privilegierad om man hade tid med det. Tänk om man idag skulle berätta det för sina elever, då tror jag att de bara skulle skratta.

Något som i början av skolan tillkomst var viktigt var att lära praktiskt utifrån andra människor. ”De vuxna fick tillfälle att lära ut allt från enkla handgrepp och arbetsmoment till värderingar och traditioner.” (Hartman 2005 s. 21) Jag undrar vart detta att lära sig ifrån sina föräldrar har tagit vägen i vår tid? Det verkar inte som att det uppmuntras lika mycket längre, visst har eleverna praktikdagar men det är inte så mycket. Skolan har lagts på allt ansvar för att lära ut. Jag hade nog tyckt att det skulle varit roligt att få lära mer av mina föräldrar.

Kyrkan hade stor makt vad gällde skolan, det var tack var kyrkan som folk lärde sig läsa redan på 1600-talet genom husförhören som hölls.

I 1686 års kyrkolag ålades föräldrar och husbönder att lära barn och tjänstefolk att läsa. De skulle också lära sig den kristna trons huvudstycken enligt katekesens framställning. Kyrkolagen uppdrog åt prästerskapet att genom husförhör kontrollera och bokföra att föräldrarna fullföljde sin undervisningsplikt med godkänt resultat. (Hartman 2005 s. 27)

På vissa ställen i Sverige så fanns husförhören kvar ända in på 1900-talet, vilket känns som att det var alldeles för länge.

Redan år 1620 grundades gymnasieskolan och tyngdpunkten i undervisningen låg då på latin och teologi. Det är spännande att se hur nästan allt handlar om kristendom medan det idag känns som att det helst ska plockas bort. Det var först på 1800-talet när industrialismen tog fart som man tog in fler andra ämnen och gymnasieskolan inte bara fanns till för kyrkorna.

1842 infördes skolplikt vilket många var negativa till. Bönderna ville ha barnen hemma för att hjälpa till med gården och de välbärgade ville ha hemundervisning för sina barn. ” Det gick 100 år innan den 6-åriga skolplikten var fullt genomförd i hela landet.” (Hartman 2005 s.41)

1962 införs den 9-åriga grundskolan.

Grundskolereformen innebar att man förde samman tidigare parallella skolformer. Folkskolans övre del, fortsättningsskolan, realskolan, flickskolan och delar av tidigare yrkesutbildningar kom i sammanslagen form att utgöra grundskolans övre årskurser. (Hartman 2005 s.51)

För förskolan har det dröjt innan de har fått ett riktigt erkännande att det är en viktig del. ”Barnomsorgen sågs som en privat angelägenhet och inte något som samhället behövde blanda sig i.” (Hartman 2005 s. 55) Ett exempel på det är ju att det dröjde enda till 1998 innan det bildades en läroplan för förskolan.

Jag tycker att det är fascinerande att skolan har funnits så otroligt länge, att det går att föra tillbaka enda till medeltiden. Tänk vad den har utvecklats och vad den utvecklas hela tiden. Vi är aldrig nöjda vilket kanske är bra men man undrar om allt faktiskt behövs. Jag funderar på om skolan är för pressande för barnen och ungdomarna och det börjar redan i tidig ålder. Barnen förväntas kunna massa saker redan innan de börjar skolan. Det pratas om betyg i yngre åldrar. Det är inte bara ungdomarna som ska jämföras och pressas. Ska inte barnen få vara barn ett tag.

Mina frågeställningar:

Vad hade hänt om kyrkan hade fortsatt ha en betydande roll i skolan? Skulle vi ha blivit inskränkta och främmande för ny kultur?

Behövs verkligen allt som barnen och ungdomarna lär sig i skolan?

Referenser

Hartman Sven, ”Det pedagogiska kulturarvet” 2005 Natur och kultur Stockholm

Göran Morén, föreläsning 12/2

------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Jag som är engagerad i kyrkan har under det här avsnittet funderat mycket på kyrkans roll i samhället och skolan förr och nu. Jag tycker att det är tråkigt att kyrkan tappar i förtroende men skulle samtidigt inte vilja att det var som förr. Jag vill inte ha en kyrka som bestämmer över andra, jag vill inte ha en kyrka som bara ser sitt eget som det enda sanna sättet att leva. Jag tycker det är viktigt att man är öppen för andra saker även fast man själv vet vad man tror på. Det är nog vad jag har reflekterat mest över i detta avsnitt. I övrigt så tyckte jag inte att avsnittet var så värst intressant.