portfolioemmapersson

Att ha praktik är viktigt

Det bästa under den här terminen har varit praktiken. Jag har längtat till varje praktikdag! Till en början tyckte jag att det var jobbigt att vi skulle ha praktik så tidigt i utbildningen men efter de första dagarna så ville jag bara tillbaka. Jag har aldrig provat på att vara lärare förut så jag var orolig för att jag hade valt fel utbildning. Jag tänkte tanken att jag kanske inte skulle gilla läraryrket. Men så var inte fallet, jag tyckte om det på en gång. Jag tycker så mycket om att jobba med ungdomar så det var riktgt härligt att få komma ut och träffa lite ungdomar.

Det var så många saker som jag inte hade tänkt på vad gäller läraryrket. Ett exempel som kom på tal ganska snabbt var det här med utvecklingssamtal, det hade jag inte haft en tanke på. Min VFU-lärare är själv ganska ung så han berättade om sina första utvecklingssamtal. Att det är väldigt svårt att sitta där och kanske vara 15-20 år yngre än föräldrarna som man pratar med och då ska man sitta där och prata om deras barn när man själv inte har barn. Sådana saker har varit jättebra att kunna prata om med lärarna på skolan. Det är inte bara min handledare som har kommit med goda råd utan alla lärare har visat intresse och tycker att det är roligt att ha en lärarstudent där.

En annan sak som betydde mycket att jag tog upp med min handledare var det här med att själv vara en kristen samtidigt som man ska undervisa i religion. Tidigare hade jag sett det som ett problem medan han kunde berätta om de fördelar som han kunde se med det. Det har varit så bra att jag har kunnat ta upp saker med lärarna när jag har undrat något. Många bidrar gärna med tips och erfarenheter ifrån sin egen lärarutbildning.

Att komma ut i verkligheten på en gång och kunna praktisera det man lär sig i skolan är så bra! När vi har läst något i skolan så har jag alltid tänkt lite extra på det på praktiken och det blir något helt annat att se i hur det ser ut i verkligheten. Så att ha praktik är viktigt!

Det är viktigt att vidga sitt eget perspektiv

När den här terminen startade så var jag säker på vad jag tyckte och tänkte om saker. Jag var ganska säker på hur jag ville vara som lärare. Jag tyckte att det var jobbigt att vi hela tiden skulle läsa saker utifrån flera olika perspektiv. Först började det med ett vetenskapligt perspektiv och jag hade en negativ inställning och tyckte att det var flummigt. Jag undrade hur man kunde se saker ur så många perspektiv. Men ju längre vi kom in i terminen desto mer förstod jag av det vi höll på med. Jag började förstå att vet är viktigt att vidga sitt eget perspektiv.

Jag började inse vikten av att vi jobbar så mycket tillsammans i grupp hela tiden och varför vi ska diskutera allting. Jag har fått nya perspektiv på kunskap, lärande och framförallt på läraryrket. Jag trodde inte att det skulle vara så stor skillnad på olika skolor men det är, det har vi fått se eftersom vi har pratat om varandras VFU-skolor.

Att höra vad andra har att säga är faktiskt väldigt roligt. När jag kommer med en tanke som jag har haft och någon annan kommer med en helt annan synvinkel på det så kan man bli förvånad men även glatt överraskad. Det är härligt att höra olikheter och ta till sig och lära av varandra.                                                                                                                                   

Det går att plugga över internet och man lär sig något ändå.

Till en början så visste jag inte vad jag hade att vänta av distansstudier. Många såg på mig i skräck och sa att du vet väl att man måste ha mycket disciplin när man pluggar på distans. Jag började tidigt tvivla på om jag skulle klara av det. Dessutom så kändes det som att skulle vara svårt att ha en "riktig" skola. Jag frågade mig hur det skulle gå till med exempelvis grupparbeten och redovisningar. Jag var nervös för hur det skulle vara att plugga på högskola, alla verkar plugga så otroligt mycket och det verkade vara så svårt. Men jag bestämde mig för att göra ett försök i alla fall.

Såhär i efterhand så är jag glad att jag gav det ett försök eftersom det ser ganska lovande ut att jag kommer klara den här första terminen. Jag tycker att det har fungerat alldeles utmärkt att plugga över internet. Det passar mig perfekt eftersom jag tänker bäst på kvällen och inte på morgonen. Jag gillar flexibiliteten och känner inte att det här med disciplin sätter stopp för mig. Det är ju ingen lärare som håller koll på de som går på campus heller, högskolan handlar väldigt mycket om eget ansvar. Jag gillar det eftersom jag inte vill bli behandlad som ett barn, jag har alltid gillat eget ansvar eftersom jag vet att jag klarar av det. Jag tycker bara att det känns mer utvecklande och rätt i tiden att kunna sitta och studera över internet.

Vi hade en föreläsning med Jan Svärdhagen som handlade om IT, det var de bästa föreläsningen under hela året! Han var så positivt inställd till lärande genom andra hjälpmedel och allra helst genom IT. Många andra föreläsare vi har haft verkar tycka att det är en belastning att distansarna med sig medan han såg det som en tillgång. Han uppmuntrade att man skulle kunna prata med varandra och kolla upp saker på internet medan han pratade. det visar på en tydlig utveckling och att distansstudier fungerar alldeles utmärkt bara man har rätt inställning.                                      

Nu har jag kommit fram till slutet på min portfolio. Jag ska berätta 5 stycken lärdomar ifrån terminen som gått.

- Det går att plugga över internet och man lär sig något ändå.
- Det är viktigt att vidga sitt eget perspektiv.
- Att ha praktik är viktigt.
- Det är viktigt att veta sina rättigheter och skylldigheter som lärare.
- Ungdomarna uppskattar vuxnas närvaro.

vi fick i uppgift att titta på hur elever påverkas av sina uppväxtvillkor och synen på kunskap. Det jag lärde mig mest av under den här perioden var Vfu:n, det är där marn verkligen ser vad eleverna tycker och tänker och man har chans att analysera deras beteende. Min VFU lärare och jag talade om uppväxtvillkor och om det är något som han brukar reflektera över. Men han berättade att han inte brukade tänka något på det. Det enda han kände att han kunde reflektera över var när det för ett tag sedan kom ensamkommande flyktingbarn hit till byn, här i byn är det ganska ovanligt. Det var svårt för barnen med språket och undervisningen blev svår för lärarna. Men alla kämpar på och det verkar fungera bättre och bättre. Men man märker tydligt när ett barn verkligen har haft en strulig uppväxt. Barnet behöver inte alls vara den bråkigaste utan det yttrar sig mer i att barnet har annat att tänka på. Det kan vara svårt att hålla koncentrationen i skolan.

Synen på kunskap är oockså något som präglas av hur man är uppväxt, om föräldrarna talar illa om kunskapen som lärs ut i skolan så blir barnen också väldigt negativa.

Det här med kunskap diskuterade jag med två lärare och det vi kom fram till var: Kunskap är något man plockar fram när man behöver det.

Vi fortsatte terminen med att åka till falun tre dagar. Dessa dagar skulle handla om riklig språkanvändning och vi fick prova en hel kreativt tänkande. Bland annat så blev vi uppdelade i mindre grupper, fick ett varsitt citat och verktyg för att illsutrera detta citat på ett kreativt sätt. I vår grupp bestämde vi oss för att uttrycka oss genom lera och fotografering.



Vi fick än en gång prova på att dramatisera lite och försöka släppa loss. En lektion handlade även om det matematiska språket. Detta är jag lite tveksam till om jag kommer använda mig av. Jag har svårt för att se att man SO lärare på högstadiet använder sig av matte. Eller förresten just i skrivande stund så kom jag på att man kommer räkna population och räkna procent vad gäller val och politik. Jo så lite matte verkar det faktiskt finnas i det mesta. Men den lektionen som vi hade i Falun var inte så givande. Vi fick sitta i mindre grupper och göra tändsticksuppgifter, jag hade svårt för att veta vad de ville att vi skulle ta med oss.

Det är otroligt kul att titta efter riklig språkanvändning. På min VFU efter detta så var uppgiften att se hur mycke de använde sig av riklig språkanvändning. Jag insåg snabbt att de lärare som jag går med var väldigt duktiga på detta. Man behöver inte göra nåt stort av det utan det räcker med väldigt små medel. Under lektionen som jag var med på så hölls en genomgång av demokrati och diktatur och hur Sverige styrs. Lärarna läste för sina elever, delade ut papper så att eleverna kunde följa med. Eleverna fick anteckna och diskutera. Lärarna var noga med att skriva och rita på tavlan och där fanns även en del procenträkning med på tavlan.

Detta område har varit det allra svåraste under hela terminen. Att sätta sig in i olika teorier är inte min starka sida eftersom jag ofta tänker att man ska lära sig det som är rätt. Men jag har insett att gränsen mellan vad som är rätt och vad som är fel kan vara väldigt svår att se. Ju äldre jag blir desto svagare blir strecket mellan rätt och fel, det finns nästan alltid en gråzon och det är väl kanske där nånstans som de utvecklingspsykologiska teorierna är.

Under ett av seminerierna försökte vi strukturera upp teorierna lite bättre genom att göra som en bingobricka där vi försökte fylla i rutorna vad som var viktigt i just den teorin, vad läraren har för roll, elevens roll och vad som ska vara motivationen till lärandet.

Jag har inte skrivit ett inlägg här på väldigt länge men skolan har ändå pågått i full fart hela tiden och jag har samlat på mg massa mer att lägga upp här.

Jag börjar i den ordningen som vi har jobbat. Först var det en VFU period på några dagar. De dagarna skulle handla om hur skolan dokumenterar eleverna. De lärare som jag talade med tyckte alla att det var svårt att hitta tid för detta under dagarna när de är i skolan. Många tyckte att det var viktigt men att det kunde kännas ganska onödigt i de fall där det var väldigt skötsamma elever så det knappt fanns något att dokumentera utan det kändes som att man måste "krysta" fram något.

Jag hade tur när jag var för just en av de dagarna så skulle lärarna ha en halv studiedag för att diskutera just detta med elevdokumentation. Rektorn på min VFU skola är ganska ny där och han har uppmärksammat att elevdokumentationen måste förbättras. Lärarna har förståelse för detta men undrar hur de ska ha tid för allt. Många lärare jag talade med säger också att just sådana här saker har man inte fått övat på under lärarprogrammet. Utvecklingssamtal är en annan sån här sak som flera lärare har tagit upp och pratat med mig om. De beskriver det som något väldigt svårt och nervöst och något de inte alls var förberedda på efter att ha utbildat sig.

Mina reflektioner över detta är att lärarprogrammet bör prata en hel del om just sånt där som inte tillhör någon ämnesinriktning i skolan. Det som verkligen är verklighetsbaserat. Hur ser det faktiskt ut på skolorna? Vad kommer man i verkligheten stöta på när man börjar jobba som lärare?